Barbro Westlund och bilderböcker med mera

I förmiddags hade jag förmånen att lyssna till Barbro Westlund, lektor och lärarutbildare vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Det var första gången jag hörde henne lajv efter att ha sett ett par föredrag och intervjuer med henne på nätet och läst hennes bok Att undervisa i läsförståelse och avhandling Att bedöma läsförståelse (se tidigare inlägg). Och det var mycket givande. Kände mig fullproppad av ny kunskap och inspiration efteråt.

Det jag framförallt fastnade för var hur betydelsefull en lärare är för sina elever Det finns inte ett enda test som kan bedöma elevers läsförståelse, som är en komplex förmåga. En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget. Därför måste lärarens status höjas.

Läraren har också stor betydelse när det gäller att välja texter till sina elever och sin undervisning. Vilka texter väcker frågor? Westlund själv är förtjust i HC Andersens berättelser och lät oss i publikenlyssna och ställa frågor till den korta sagan Prinsessan på ärten som visade sig rymma oanade mängder av frågor om livet och samhället.

Jag tog också med mig inspiration till att oftare använda mig av bilder och bilderböcker i svenskundervisningen på högstadiet. Westlund berättade hur man kan använda bilderböcker för att väcka ett samhällsengagemang. Det finns goda möjligheter att diskutera övergivna barn eller utsatta barn vilka är rikligt förekommande i litteraturen. Och det behöver inte på något sätt vara fel att använda bilderböcker på högstadiet som sagt.

Ett tips att använda för äldre barn är boken Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund.
Korta texter och uttrycksfulla bilder som lämpar sig ypperligt för tolkningar och diskussioner. Flickan med svavelstickorna är också en guldgruva. Inte minst i den illustrerade utgåvan av Jerry Pinkney. Jagger, Jagger av Frida Nilsson är ett annat tips. Kanske mer för mellanstadiet.

Ytterligare en tanke som bet sig fast efter föreläsningen då Westlund berättade om sina intervjuer med kanadensiska lärare och elever: Kanadensiska barn är vana att bli tillfrågade hur de tänker. Det är en tanke att ta med sig till min egen undervisning. Att lite oftare ställa frågan hur tänker du.

Min sammanfattning av Westlunds Att bedöma läsförståelse

Efter att ha läst Barbro Westlunds doktorsavhandling gjorde jag en liten sammanfattning.

Att bedöma elevers läsförståelse
- en jämförelse mellan svenska och kanadensisksa bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.
En doktorsavhandling vid Stockholms universitet av Barbro Westlund.

Westlund tidigare skrivit Att undervisa i läsförståelse. Nu ville B. Westlund gå vidare för att bedömningen skulle bli en integrerad del av undervisningen. Hon valde att jämföra Sverige med Kanada.

Utgångspunkter

1. Det går inte att mäta läsförståelse som en linjär utveckling där ett steg förutsätter ett annat. Läsförståelse är en mycket mer komplex process än så.

2. Definitionen av läsförståelse är ofta oklar. Forskare definierar på olika sätt och det är inte säkert att forskningen kommer skolan till del. Läsförståelse som en interaktion mellan läsare och text.

3. Läsförståelse är inget skolämne utan ett tillämpningsområde. Läsförståelsen är olika i olika kontexter, i olika ämnen och därför borde alla lärare vara läs- och skrivlärare.

4. En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget. Därför borde vi satsa på lärarna, för att höja deras självförtroende.

5. Det som är sker i undervisningen är avgörande. Bedömning av läsförståelse i ett didaktiskt perspektiv.

Övergripande syfte

Att ta reda på vilken diskurs för bedömning av läsförståelse som framträder i respektive skolsystem, vad eventuella skillnader kan bero på och hur dessa i så fall påverkar vilken läsförståelse eleverna utvecklar.

Fyra forskningsfrågor

1. Vad menar lärarna när de talar om läsförståelse? Vad säger lärarna att läsförståelse och bedömning är?

2. Vilket stöd uttrycker lärarna att eleverna får för att utveckla läsförståelse?

3. Hur beskriver lärarna att de bedömer elevernas läsförståelse och med vilket syfte gör de bedömningarna?

4. Vilket stöd för bedömning av läsförståelse upplever lärarna att de får av nationella och lokala styrdokument?

Resultat

	Kanada	Sverige
Olika diskurser	Medvetandegörande diskurs	Mekanisk diskurs
	Uppmuntra tänkandet om det egna tänkandet, läsengagemang	Uppmuntra läslust
Uppfattningar om läsförståelse	Behärska, tillämpa förståelsestrategier, Vara medveten om sitt tänkande, Göra kopplingar, metakognitivt tänkande, ställa egna frågor, förutsäga	Svara på frågor, ”klara av”, hinna med, återberätta, recension, läsa högt med läsflyt
Bedömning av läsförståelse	Bedömning för lärande	Summativ bedömning
Stöd i styrdokument etc	Lärarna är insatta i aktuell forskning eftersom den finns hänvisad till i kursplanen	Lärarna förväntas själva ta del av aktuell forskning
	Användning av strategier för de elever som inte lyckas	Mer läsning för de elever som inte lyckas
	Regelbunden läsförståelseundervisning	Intensiva perioder med läsning

Framåtsyftande sammanfattning

1. Metaspråket om läsförståelse och bedömning för både lärare och elever är centralt – ett gemensamt språk blir en form av scaffolding, tillfälliga tankestöttor

2. Lärare behöver visa hur de själva gör för att lösa olika problem i en läst text – ett successivt ansvar behöver övertas av eleverna under lärarens vägledning

3. Elever behöver få rika lärtillfällen att utveckla den läsförståelse de behöver för att klara högre utbildning – insatser för att stödja läsförståelse bör göras så tidigt som möjligt

4. Lika viktigt som att ge feedback till eleverna är att använda den för reflektion över den egna undervisningen

5. Undervisning i förståelsestrategier är viktig – men kan riskera att bli en färdighetsträning

6. Bedömning av läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik – samtliga lärare har ansvar för att stödja läsförståelse.

7. Det går inte att bedöma hur elever tänker – men det går att bedöma hur eleverna visar hur de tänker.

8. Det finns inte ett enda lästest som kan bedöma läsförståelse, som är en komplex förmåga – en skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget.