Min sammanfattning av Westlunds Att bedöma läsförståelse

Efter att ha läst Barbro Westlunds doktorsavhandling gjorde jag en liten sammanfattning.

Att bedöma elevers läsförståelse
- en jämförelse mellan svenska och kanadensisksa bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår.
En doktorsavhandling vid Stockholms universitet av Barbro Westlund.

Westlund tidigare skrivit Att undervisa i läsförståelse. Nu ville B. Westlund gå vidare för att bedömningen skulle bli en integrerad del av undervisningen. Hon valde att jämföra Sverige med Kanada.

Utgångspunkter

1. Det går inte att mäta läsförståelse som en linjär utveckling där ett steg förutsätter ett annat. Läsförståelse är en mycket mer komplex process än så.

2. Definitionen av läsförståelse är ofta oklar. Forskare definierar på olika sätt och det är inte säkert att forskningen kommer skolan till del. Läsförståelse som en interaktion mellan läsare och text.

3. Läsförståelse är inget skolämne utan ett tillämpningsområde. Läsförståelsen är olika i olika kontexter, i olika ämnen och därför borde alla lärare vara läs- och skrivlärare.

4. En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget. Därför borde vi satsa på lärarna, för att höja deras självförtroende.

5. Det som är sker i undervisningen är avgörande. Bedömning av läsförståelse i ett didaktiskt perspektiv.

Övergripande syfte

Att ta reda på vilken diskurs för bedömning av läsförståelse som framträder i respektive skolsystem, vad eventuella skillnader kan bero på och hur dessa i så fall påverkar vilken läsförståelse eleverna utvecklar.

Fyra forskningsfrågor

1. Vad menar lärarna när de talar om läsförståelse? Vad säger lärarna att läsförståelse och bedömning är?

2. Vilket stöd uttrycker lärarna att eleverna får för att utveckla läsförståelse?

3. Hur beskriver lärarna att de bedömer elevernas läsförståelse och med vilket syfte gör de bedömningarna?

4. Vilket stöd för bedömning av läsförståelse upplever lärarna att de får av nationella och lokala styrdokument?

Resultat

	Kanada	Sverige
Olika diskurser	Medvetandegörande diskurs	Mekanisk diskurs
	Uppmuntra tänkandet om det egna tänkandet, läsengagemang	Uppmuntra läslust
Uppfattningar om läsförståelse	Behärska, tillämpa förståelsestrategier, Vara medveten om sitt tänkande, Göra kopplingar, metakognitivt tänkande, ställa egna frågor, förutsäga	Svara på frågor, ”klara av”, hinna med, återberätta, recension, läsa högt med läsflyt
Bedömning av läsförståelse	Bedömning för lärande	Summativ bedömning
Stöd i styrdokument etc	Lärarna är insatta i aktuell forskning eftersom den finns hänvisad till i kursplanen	Lärarna förväntas själva ta del av aktuell forskning
	Användning av strategier för de elever som inte lyckas	Mer läsning för de elever som inte lyckas
	Regelbunden läsförståelseundervisning	Intensiva perioder med läsning

Framåtsyftande sammanfattning

1. Metaspråket om läsförståelse och bedömning för både lärare och elever är centralt – ett gemensamt språk blir en form av scaffolding, tillfälliga tankestöttor

2. Lärare behöver visa hur de själva gör för att lösa olika problem i en läst text – ett successivt ansvar behöver övertas av eleverna under lärarens vägledning

3. Elever behöver få rika lärtillfällen att utveckla den läsförståelse de behöver för att klara högre utbildning – insatser för att stödja läsförståelse bör göras så tidigt som möjligt

4. Lika viktigt som att ge feedback till eleverna är att använda den för reflektion över den egna undervisningen

5. Undervisning i förståelsestrategier är viktig – men kan riskera att bli en färdighetsträning

6. Bedömning av läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik – samtliga lärare har ansvar för att stödja läsförståelse.

7. Det går inte att bedöma hur elever tänker – men det går att bedöma hur eleverna visar hur de tänker.

8. Det finns inte ett enda lästest som kan bedöma läsförståelse, som är en komplex förmåga – en skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget.