Att vara en för snäll lärare

Min senaste krönika i Lärarnas tidning handlar om det som kan anses vara det mest förbjudna som lärare: att vara för snäll.  Läs gärna och kommentera.
Det mest förbjudna - det är jag

Tjejer är rena och killar är håriga - genus i åttan

Just nu jobbar vi med sex- och samlevnad i åttan, i samarbete mellan ämnena bild, biologi och svenska. Vi diskuterar könsorgan och könsroller, stereotyper och schabloner och mycket mer.
UR-programmen Tänk till med Dewide har varit underlag för diskussioner om könsroller och kroppsbehåring bland annat. http://www.ur.se/Produkter/181414-Tank-till-med-Dewide-Konsroller
Och så har vi tittat på filmen Tusen gånger starkare och diskuterat om killar och tjejer behandlas olika i skolan.

Ett annat tips på diskussionsstartare är Crazy Pictures filmer Nakenlekar och Crazy Pictures:
http://www.crazypictures.se/videos/nakenlekar?scrollpos=1502
http://www.crazypictures.se/videos/tamig?scrollpos=1502

Efter allt läsande och diskuterande drar det nu ihop sig till egen produktion. En klass ska skriva debattartiklar, en annan göra muntliga redovisningar och en tredje göra poddsändning.

Pedagogisk planering för svenskan.

Hon, hen och han

Under några veckor framöver (3 -7) kommer vi att jobba med tema hon, hen och han på svenskan. Vi kommer att titta på film, läsa texter, skriva och diskutera hur det är att vara tjej och att vara kille i vår tid och i andra tider. Vi kommer också att titta på hur tjejer och killar framställs i reklam och medier. Till sist kommer du att i grupp göra en poddsändning på mellan tre och fem minuter där du diskuterar något som har med temat att göra.

 

Du ska få lära dig mer om

• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.

 

Begrepp som du ska känna till:

 

Genus

Socialt kön

Juridiskt kön

Biologiskt kön

Transperson

 HBTQ

Queer

Heteronormativ

intergender

Norm

Stereotyp

Schablon

Diskriminering

Jämställdhet

Objekt

Hen

 

Kunskapskrav

Du ska utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap/tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna/tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk till exempel reklam, film och dikter. 

Du kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt/för samtalen och diskussionerna framåt/för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Du kan förbereda och genomföra enkla/utvecklade/välutvecklade muntliga redogörelser med i huvudsak/relativt väl/väl fungerande struktur och innehåll och viss/relativt god/god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Du kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat/relativt varierat/varierat urval av källor och för då enkla och till viss del/ utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 

Uppgift poddsändning

1.     Välj ett ämne/tema som har med kärlek, relationer, sex, kön eller genus att göra på något sätt.
2.     Spåna ideer till exempel i en tankekarta kring ämnet.
3.     Formulera en frågeställning kring ämnet.

Exempel på frågeställningar:

- hur ska en perfekt partner vara?

- vilket är det bästa preventivmedlet?

- när är det lagom att göra sexdebut?

- behandlas tjejer och killar lika i skolan?

- behövs ordet hen?

- hur har skönhetsidealen förändrats genom tiderna?

- behövs det herr- och damtoaletter?

- är Sverige ett jämställt land?

- hur har kvinnokampen sett ut genom historien?

- finns det några coola kvinnliga karaktärer i spelvärlden

- är killar lika bra på känslor som tjejer?

- tänker tjejer och killar lika mycket på sex?

- vad är kärlek?

- hur har sexualmoralen förändrats genom tiderna?

- hur har synen på homosexualitet förändrats?

- är det fel/rätt att göra abort?

4.     Samla information som svar på din frågeställning. Du kan leta på nätet, i tidningar och böcker samt göra intervjuer med olika människor.
 

5.     Redovisa ditt resultat i form av en poddsändning på mellan fem och sju minuter. Den kan innehålla diskussioner, intervjuer, gäster och sketcher. Spela in på mobilen eller direkt i datorn. Då använder du programmet audacity.
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tvodd, cisperson och selfiepinne

Vårterminen är igång med ett tjong.
Mina elever fick ägna första lektionen åt att diskutera några av nyordslistans ord.

 http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistor.html

Några ord avfärdades som gamla på en gång. Selfiepinne till exempel som flera fått i julklapp.
Och många hävdade att fotbollslaget Chelsea parkerat bussen sedan länge (men inte så mycket längre).
Andra däremot kändes nyare. Tvodd hade ingen hört. Och ordet cisperson (motsatsen till transperson)blev det mycket diskussion om.
- Jag fattar, sa en tjej i åttan. Det ordet behövs för att vi inte bara ska benämna det som inte är så vanligt.

Klok som en bok alltså. Eller egentligen klokare.

Fortbildningen gör oss till tonåringar

Man måste ha öppna sinnen för att utvecklas. Det gäller både lärare och elever. Det handlar min senaste krönika om.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/12/12/fortbildningen-gor-oss-tonaringar

Skrivarverkstad med Jenny Jägerfeld - författaren som skriver så att läsarna svimmar

Vem är den där människan som skriver så mycket om blod? undrade niorna som jag läste högt för ur Jägerfelds Här ligger jag och blöder.

Inledningen där Maja sågar av sig sin tumme hade satt spår i deras minne, även om de knappast var odelat positiva.

I torsdags fick de se den människan då Jenny Jägerfeld kom till Enköping för att berätta om sitt skrivande för kommunens alla åttor och nior.

Hon berättade engagerat om hur hon varit introvert läsare som blivit extrovert och nyfiken och hur det slitsamma servitrisjobbet resulterade i ett svullet knä och en konstaterad reumatisk sjukdom. En diagnos som ledde till att hon började plugga psykologi och skriva böcker.

Dessutom visade hon, enkelt och överskådligt med exempel ur Barbro Lindgrens Max kaka, hur man bygger upp en historia.

Att man behöver karaktärer, drivkraft, ett problem som protagonisten reagerar på, liksom en antagonist som i sin tur reagerar på reaktionen och så en lösning (som inte behöver vara lycklig) innan man till sist knyter ihop lösa trådar. 

Givande och underhållande tyckte jag och många av eleverna. En reagerade på att Jenny Jägerfeld svor så mycket. Någon annan såg inte någon anledning att lyssna då hen inte skulle bli författare. Men de flesta verkade ha behållning av författarträffen.

Efteråt fick en av mina åttor stanna på skrivarverkstad. På ett bord i biblioteket fanns rosor, choklad och is att lukta, känna och smaka och beskriva på nya sätt. Sedan fick de sig en duvning i gestaltningar. Att visa hur en känsla tar sig uttryck istället för att berätta om den.

Enköpings-Posten tittade också in:

http://eposten.se/enkoping/article1689399.ece

Kura gryning och kura skymning med Pappan och havet

"När man talar om trollet, så står det i farstun"  är ett ordspråk som använts ända sedan 1678 har jag just lärt mig.

I morgon bitti tänkte jag släppa in några troll i mitt klassrum när det är högläsningsdag under den Nordiska biblioteksveckan. Årets tema är troll och de texter som har valts ut är Monsterbråk av Kalle Güettler, Rakel Helmsdal, Áslaug Jónsdóttir, Pappan och havet av Tove Jansson och Stallo av Stefan Spjut.

Texter, information och annat material, till exempel trollpyssel på:

http://www.bibliotek.org/se/aarets-litteratur-och-tema/aarets-litteratur/pappan-och-havet/


Jag tänker läsa ur Pappan och havet för mina nior. Jag har aldrig sett muminböckerna som barnböcker, men vi får väl se om det slår väl ut. Levande ljus och kura gryning hoppas jag att de uppskattar i vilket fall.  Det är andra kapitlet som har valts ut, men jag kan nog inte undanhålla mina elever att läsa inledningsmeningen:

"En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig. "

Ett citat att begrunda en fars dag som denna för övrigt.

Slitna skodon till strid för status

Min senaste krönika tog sin utgångspunkt i ett par slitna tofflor. Dem har jag faktiskt slängt i helgen. Men krönikan finns kvar. Och kampen går vidare.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/10/30/slitna-skodon-strid-status

Samarbetet fortsätter mellan Bålsta och Enköping

Efter att Bergvreten News redaktion besökte Gransäterskolan i Bålsta för ett par veckor sedan, var det nu dags för Bergvretens elever att ställa upp på intervjuer och visa sin skola.
Sju elever och två lärare från Gransäterskolan besökte Bergvreten onsdagen före höstlovet.

- Vilka är det som kommer? Och när kommer de?
Eleverna på Bergvreten hade många frågor innan Bålstaeleverna kom. Men när sedan de sju eleverna med sina två lärare Sanna och Emma väl var på plats blev de lite blyga.

Klass 9B fick agera värdar och visa besökarna runt på skolan och dessutom svara på frågor om skolmaten, mobbning, datorer och läxor med mera. Dessutom intervjuade Gransätereleverna kuratorn och några av lärarna och antecknade intryck från miljöer och stämningar.

Detta ska sedan resultera i nyhetsartiklar och reportage i den skoltidning som niorna på Gransäterskolan i Bålsta jobbar med. Vi ser fram emot att läsa artiklarna och hoppas på fortsatt samarbete framöver.

 

 

Vänd på steken - låt eleverna fråga

Det är lätt att hamna i frågeträsket som lärare och dränka sina elever i de frågor som man själv tycker är relevanta, istället för att göra tvärtom, dvs låta eleverna formulera frågorna. 
Så mycket mer effektivt. Så mycket roligare. Och så enkelt.

Att göra en VÖL-tabell är ett av de listigaste sätten att aktivera elevernas förkunskaper och dessutom låta dem själva formulera vad de vill ta reda på.  VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och genom den gör man eleverna medvetna om vad de redan kan (V-vet), deras nyfikenhet aktiveras (Ö-önskar veta) och de får också själva formulera vad de lärt sig (L).

När Nobelpriset i litteratur tilkännagavs häromsistens gjorde vi i en åtta en gemensam VÖL-tabell på tavlan som vi fyllde på allteftersom. Mycket roligare och mer elevaktivt än om jag hade bestämt vad eleverna skulle inhämta för information om Patrick Modiano.

Över huvud taget har jag överlämnat alltmer frågande åt eleverna själva. De får formulera frågor till karaktärer i böcker de läser och de får träna på att göra det på olika nivåer. Ibland nöjer vi oss med att ställa frågorna. Ibland fyller vi i svaren åt varandra, ibland genom att ikläda oss rollen som en karaktär i boken.



Idag hade en åtta boksamtal kring boken Blåögd av Mats Berggren. Varje elev fick i uppgift att formulera två frågor var utifrån boken. Enda kravet på frågorna var att eleven själv skulle vara intresserad av att diskutera dem. Och sedan fick de själva leda samtalen i grupper. Frågorna som avhandlades var till exempel "Hur skulle du ha känt om den du var kär i anmälde dig till polisen", "Hur kommer det sig att Johan var så populär trots att han var rasist" och "Skulle du kunna bli kär i någon som var kriminell".  En stor vinst är att frågorna inte är formulerade av en lärare och att eleven inte behöver anstränga sig för att lista ut vilket svar läraren är ute efter, utan att det är elever som ställer frågor som de själva vill ha svar. Det blir i bästa fall mycket mer autentiska diskussioner. Och jag som lärare kan sitta och lyssna intresserat.

En sista utmaning i sagoträdgårdarna

I tisdags gjorde våra åttor det sista besöket i sagoträdgårdarna vid Enköpingsån. Den här gången var publiken två klasser från gymnasiesärskolan som jobbat med sagorna och ville lyssna till Bergvretenskolans elever.  Denna sista gång var det frivilligt och bara de elever som hade lust ytterligare en gång var med.  Det betydde att eleverna fick stuva om i grupperna lite och jämka samman olika presentationer till nya.
- Det går inte, suckade någon. De har ju lagt upp det helt annorlunda än vi.
Men efter en halvtimmes kompromissande i den kalla morgonluften var eleverna redo att ta emot besöket från särskolan. 
-  Lyssna inte på oss när vi presenterar för första gruppen, sa en av eleverna i Sherwoodskogen.Vi blir bättre allt eftersom.
Och visst blev de det. Det var lite klurigt till en början att anpassa språket till åhörarna och att veta hur man bäst tar sig fram med rullstol i trädgårdarna. Men de lärde sig. Och till och med de två killar i åttan som cyklat ner till parken för att tala om att de inte kunde vara med, deltog och gjorde ett kanonjobb.

Missad supersnippa, men istället dåligt samvete och förlåtelse på Bokmässan

 

Att hinna med allt man vill se, lyssna till och inte minst införskaffa på Bok- och biblioteksmässan i Götlaborg låter sig inte göras. Man kan sitta och kryssa och ringa in alla programpunkter som verkar intressanta, men när man väl är på plats händer det oftast något annat som gör att det går i stöpet. Ibland är det inte ens görligt att flytta sig  mellan platserna på den tid som krävs för det ligger så många bokmalar i vägen. Men å andra sidan hittar man (varför skriver jag man hela tiden) oftast något annat intressant istället.



 

Så blev det till exempel inte något seminarium med supersnippan serieskaparen Liv Strömquist som talade om sin Kunskapens frukt.  Å andra sidan var Liv Strömquist i precis alla medier och kanaler, till och med på omslaget till mässtidningen så att jag missade henne på mässan är väl en sanning med modifikation. Men jag hade gärna lyssnat till henne live.
Jag blev fast i förlåtelsen. Lyssnade till ärkebiskop emeritus Desmond Tutu och hans dotter Mpho Tutu, också hon präs,t istället. Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén samtalade med far och dotter Tutu på svenska kyrkans scen och när jag ändå var på plats ville jag gärna ha en signerad bok.
Kön blev lång, men gav också upphov till en del intressanta samtal.

Jag hade också tänkt ta en titt på eller snarare snack med Mats Berggren, eftersom jag var nyfiken på boken Onsdag kväll strax före sju och för att jag använt flera av Berggrens böcker  (Blåögd, Sent ute, En enda kväll och Det finns inga skridskor i öknen) i undervisningen. Men det hann jag inte heller.

Däremot hann jag bland annat lyssna till när Sara Bergmark-Elfgren och Mats Strandberg blev utfrågade av unga läsare från Borås och fick lära mig hur Mats våndas med informationskapitlen medan Sara ser det som en utmaning att informera läsaren snyggt utan att det blir en "infodump". Jag lyssnade till den tyska författaren Ursula Poznanski vars senaste bok heter Sveket och är början på en trilogi.


 Natalia Batista och Carolina Ståhlberg.

Mitt dåliga samvete, en seriedagbok av Stina Hjelm

Jag blev fast i ett seminarium där Jenny Jägerfeld (som är både författare och psykolog) redde ut den psykologiska statusen på karaktärerna i The Walking Dead (den tecknade, inte teveserien) och eftersom det var så trångt just där kring seriemontrarna (och det inte gick att ta sig därifrån) fick jag tillfälle att prata med mängder av serietecknare. Som ett bidrag i min privata könskamp köpte jag Sword Princess Amaltea (prinsessa räddar prins) av Natalia Batista till en mig närstående 11-åring och kunde heller inte låta bli en seriebok av Carolina Ståhlberg (som ritar Bleckmossen i KP). I en seriemonter fick jag också dagens finaste signering av Stina Hjelm.
Och en ny favorit.

På tåget hem från Göteborg läste jag Stina Hjelms Mitt dåliga samvete och Sara Lövestams Grejen med verb. Storstilad (inte typografiskt alltså) underhållning bägge böckerna.



 Grejen med verb av Sara Lövestam



Våga fråga - Bergvreten News besökte Bålsta

22 elever har under Elevens val jobbat med skoltidningen Bergvreten News. Den här gången blev det ett temanummer om Gransäterskolan i grannkommunen Bålsta.

Det började med att ett par svensklärare på Gransäterskolan, Emma Frisk och Sanna Arnberg, på Facebook efterlyste mottagare till sin skoltidning. Det nappade vi på direkt. Kul att intervjua elever på en annan skola och låta dem läsa vad vi skrivit sedan. Och kul att komma till Bålsta, som de flesta inte visste så mycket om.

- Bålsta är väl ungefär som Fjärdhundra, sa någon i redaktionen under den första dagen då vi förberedde oss genom att läsa på och skriva frågor inför besöket på Gransäterskolan.
Det visade sig att Bålsta var mycket större än så.
Det visade sig också att Gransäterskolan har andra ordningsregler, nolltolerans mot att komma för sent till lektioner och att Gransätereleverna kan välja kinesiska som språkval.

Dessutom finns det trevliga elever och lärare där som det går att intervjua även om det känns lite pirrigt först om man är sjua från Bergvreten som ska besöka en hel hoper nior. Och det kan vara svårt att få intervjupersoner att säga mer än "skolan suger" hur många följdfrågor man än ställer och att våga fråga tills man fått svar kräver sin reporter.

Så allt som redaktionen föresatt sig att ta reda på och skriva om har vi inte lyckats med. Men en hel del artiklar blev det. Läs dem gärna.

 

http://webnews.textalk.com/bergvreten-news

Och så hoppas vi att snart få besök av Gransäterskolans inrikesreportrar.

Bergvreten News får besök av chefredaktör

Vad är ni intresserade av? undrade Enköpings-Postens chefredaktör Roger Pettersson när han besökte vår skoltidningsredaktion idag.

Tjugo sjuor, åttor och nior som valt skoltidning som Elevens val hade tagit hjälp av lokaltidningen för att hitta vinklar och frågor inför morgondagens besök på Gransäterskolan i grannkommunen Håbo.
Och jo, det var ett och annat som reportrarna på Be News ville veta om till exempel skolmat, datorer, mobbning och rektorslöner och som de nu formulerat frågor om.

Eleverna passade också på att fråga chefredaktören vilket som varit det roligaste jobbet i karriären och det tråkigaste. Och vilket som är det bästa knepet för att få en intervjuperson att tala. Roger Petterssons svar kom blixtsnabbt. "Att tiga".

Återstår att se om eleverna lyckas tiga tillräckligt för att få svar på sina frågor på Gransäterskolan i morgon.

Läs Bergvreten News här

Plötsligt blir presenten lärarpräktig.

Som bokälskare och svensklärare blir paketen ofta hårda och fyrkantiga vid presentköp till barnen, barnens kompisar och barnens kusiner. Inte alltid så uppskattat. Det har jag skrivit en krönika om i Lärarnas tidning.


Läs krönikan här

Stjärnor och önskningar efter sagovisningarna

Idag fick de sagoberättande åttorna skriftlig återkoppling från sina åhörare. Det var två klasser fyror från en annan skola som skrivit och ritat two stars and a wish efter visningarna.

 "Ni hade bra ögonkontakt och inlevelse, men ni kunde prata lite högre" skrev någon. "Nästa gång kan ni klä ut er" skrev någon annan. "Titta inte ner i pappren" var en annan önskan.

Men i det stora hela var responsen mycket positiv och eleverna i åttan upptäckte att ansträngningarna de gjort för att involvera och aktivera åhörarna gav resultat "Att leta troll var roligt" skrev My och flera andra fjärdeklassare. "Och frågesport var kul, ni kunde ha haft fler frågor".

Fler och fler vill höra åttorna berätta sagor

Ryktet om åttorna som berättar sagor i Enköpings idéträdgårdar har spridit sig och fler och fler klasser, både från vår egen skola och andra skolor har hört av sig.
´- Men jag har kastat mina papper, utbrast en av eleverna sedan de fått förfrågan från fler klasser. Det behövdes dock inga papper. Vid det här laget kan de sin Bauer eller Robin Hood.
Dessutom fick de löfte om bullar och uppmärksamhet. Enköpings-Posten dök upp med reporter och fotograf och pratade med både åhörare i fyran och berättare i åttan.

Artikeln kan du läsa här.

http://eposten.se/enkoping/article1639255.ece

Soligt i sagoparkerna idag

Tjena alla monsterdiggare! Vet ni vem Robin Hood är?  Jodå, det visste de flesta av de 75 förstaklassarna som fick lyssna på sagor idag. Och de kände också  till både Aladdin och Trollkarlen från Oz. Med lite förförståelse gick det lättare att lyssna. Dessutom lyckades åttorna engagera de små med frågesport, lekar och en gömd trollskatt. Och var det någon av eleverna som använde alltför invecklade ord var det genast någon som la sig i.                              - Det förstår du väl att du inte kan säga att författaren är relativt död, det fattar de ju inte, sa en kille i åttan. 

- Okej, då säger jag väl jättedöd då, sa klasskompisen och fortsatte att visa runt i Sherwoodskogen.

 

Åttorna trollband treorna i trädgårdarna

Med en liten orosklump i magen begav jag mig ner till Enköpingsån i morse. Molnen hängde tunga och grå. När som helst kunde det börja regna och i trädgårdarna jobbade parkförvaltningen med att trimma gräs inför trädgårdsdag på lördag. Inte bästa förutsättningar för åttorna att ta emot tre klasser tredjeklassare och berätta sagor för dem.

När flera elever visade sig sjuka och några hade glömt sina manus i skåpen i skolan funderade jag en stund om vi tagit oss vatten över huvudet.

Men trimmern tystnade och molnen skingrades och i trädgårdarna berättade eleverna gång på gång om hur Robin Hood levde i Sherwoodskogen, hur Törnrosa stack sig på en slända, hur trollet bytte bort sitt barn mot prinsessan i John Bauerskogen, hur Alladin hittade en lampa och hur Dorothy följde den gula vägen mot Trollkarlen från Oz.

Det började lite trevande. Vad kan en nioåring egentligen förstå och hur länge orkar de lyssna? Men allt eftersom blev åttorna allt mer varma i sina sagoberättarkläder och de improviserade och vågade ta ut svängarna. De fick barnen att vara tysta för att inte väcka det rädda lejonet och de lät dem leta efter den magiska lampan och fundera över vad som fanns i skattkistan. Och de anpassade sitt språk och sitt tilltal mer och mer efter sin publik. "Det här är en kittel. Det är ett slags gryta" sa någon.  "Vet ni vad en slända är?" undrade en elev. "Då ska jag förklara."

Bevare mig för att bli en superhjälte!

Krönika om förstelärarskapet. Publicerad i Lärarnas Tidning.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/01/23/bevare-mig-bli-superhjalte

Hoppsan! Vi valde visst en friskola.

Publicerad i Lärarnas Tidning.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/03/06/hoppsan-vi-valde-visst-friskola